Category Archives: Kultur & debatt

If you should be such as the most people, you commit quite a long-time before you actually start publishing considering your book.

The author must have a nice essay composing skills and potentials. Your thesis statement should convey to your audience just what the document is all about, as well as help guide your writing. Within this section of the post, we’ll offer you some hints for creating an exceptional reflective article. The very goal of composing this form of essay is consistently to inquire and investigate. Read more

Areas of the Thesis Writing

There are lots of folks businesses which specialize in Custom essay composing. You have to be clear concerning the reason for your own composition, suppose you’re composing an article which has amusing components subsequently your essay should contain humorous elements. The information presented via the essay should be accurate. Don’t earn an overview of the entire custom article. Read more

College in the United States—Continuing Discussion

The college experience is often said to be the best years of one’s life, which is depressing and exciting, and also mostly false. The first two years of college are comparable to that of high school. The subject matter is similar, covering topics of science, math, English,  and history/society, with elective classes sprinkled in. One can declare their major (concentration) as soon as they enter college, but they certainly are not required, and often encouraged to wait at least a year before declaring. The most significant difference between high school and college is the scheduling. At university the scheduling is similar to that of gymnasiet in Sweden, with classes meeting a few days every week. A full-time student generally has four classes, so one has quite a lot of free time. One the largest struggles for college students is learning to manage their free time, perhaps more accurately to use their free time, to, ya know, study.

I have spoken with my friends back in the States at length about the college experience, and while we all agree it will be a bangin’ good time, none of us are viewing it as the high point of our lives, or even our education. It may be a bit posh to belittle the college experience. There is an important thought here though: college is not how it is represented in films or television. Nor is high school for that matter.

I’ve often been asked if school in the States is ”like High School Musical”. Though I hope those who ask aren’t serious, it feels as people want to believe that spontaneously choreographed song and dance high school is real. It is complete a fabrication, sadly.

Today, I think more than ever, people are remembering why they are at college: to study. High school students are also becoming increasingly studious.

Recall from my last submission the cost of attending a post-secondary institution such as university (which is by far the most popular choice). It only makes sense to buckle down and learn something while at college, if not for the opportunity of quality education, then for the fact that you’re paying for it. The American Pie films lack most aspects of the college experience, as clearly they focus on relationships and parties.

I do not intend to say that college is a place of unsociable hermits. College is not study-prison. At the same time it isn’t crazy sex, drugs, and rock’n'roll party either.


College in the United States—An Introduction

I recently accepted admission at the University of Iowa, located in adequately beautiful Iowa City, Iowa. If you didn’t click on the link, U of Iowa is a large public research university, a member of the Big Ten Conference, the oldest collegiate athletic conference in the country, which actually comprises of twelve member schools. I don’t understand that either.                                                                   

Post-secondary education in the United States is a business. Tax dollars are earmarked and given to colleges universities by the federal government, but it is nowhere near what is necessary to pay everyone’s tuition. As such, colleges and universities are forced to charge what many people believe an exorbitant amount of money (it is quite a lot of money) for their services. Here are some hard numbers (note the ”Resident” and ”Non-Resident” columns). As a resident of Iowa, I pay the ”Resident” tuition. This is also known as ”in-state”, the counterpart of which is ”out-of-state” tuition. The U of Iowa is a very economically viable school, relatively speaking. More prestigious, and private, institutions are vastly more expensive. The University of Chicago, Stanford University, and Columbia University are such examples. These schools would easily cost a person in my position upwards of 50,000 USD per year, over four years for a grand total of around 200,000 USD, or roughly 1.3 million SEK. That is of course assuming that one pays the sticker price, which would be the case in the event that one receives no scholarships or grants. Basically, to get into such schools, your parents have to be rich enough to pay your way or you have to be exceptionally talented in some way that the school will pay your way.

Interestingly enough, the money paid to a college or a university is not for the education itself, rather for proof that you attended (and completed) college or university, in other words, a degree. This means, hypothetically speaking, anyone can walk into a lecture or lab (one should only ask first, and there is a fairly high probability the professor will respond in the affirmative), learn the material, take the tests, get a grade, and receive all the benefits of a college education for free, though they will receive no proof of anything, and as such, no degree.


The practice of taking a course for no credit is called ”auditing”. Undergraduates may audit a course to gain an edge in their major or just for the fact they are interested in the subject. Either way, all work done for an audited course receives no real credit, and thus there is no fear of failing nor any potentially negative effects on one’s GPA (grade-point average), nor is there any paperwork/scheduling to be fixed, should one decide to discontinue the course.

If one pays tuition (and thus takes courses and passes them) they can receive a degree. In essence, what one pays a college or university for is a very nice piece of paper saying you completed the requirements to receive said nice piece of paper. The degree is a very nice piece of paper, which seems frivolous, but it provides proof that you made a commitment to yourself and your education, both monetarily and literally. You can make the latter commitment, do the exact same work, receive the exact same grades, but if you want a degree to prove it, it’s going to cost you.

I will begin in the fall of this year, 2014. This fall semester will be the first step in a four-year, fairly expensive, and hopefully happy chapter of life.

Surfplattor till Halmstads gymnasieettor

Något som varit väldigt aktuellt under höstterminen är Ipaden. Alla ettor i Halmstads gymnasieskolor har fått varsin Ipad. Det går 216 ettor på Sturegymnasiet och Wilma Jacobsson, Andreas Thåström, Sanna Pettersson och  Emma Eliasson är fyra elever av dem och såhär tycker de om paddan som hjälpmedel i skolan.

- Det är mycket enklare att komma ihåg inlämningar och läxor med hjälp av påminnelse som man kan ställa på Ipaden, säger Andreas Thåström som går Estetiska programmet foto inriktning på Sturegymnasiet.

Det verkar som att Ipaden underlättar arbetet i skolan, men att påverkan varierar från elev till elev, både positivt och negativt.  Det skiljer sig även beroende på vilket program man går.

Allt material samlat på ett ställe

Emma Eliasson studerar Handel och administration programmet och Sanna Pettersson som går Estetiska programmet foto inriktning är överens om att Ipaden är väldigt smidig när det gäller att anteckna, bland annat fakta från internet i dokument. Det går snabbare och att det är bättre att ha allt material samlat på ett ställe än en massa skrivböcker.  Wilma Jacobsson studerar Hotell och turism, håller med till en viss del. Men när man är inne på internet, måste man klicka ner internet för att sedan gå in på dokumentet och anteckna det man läst på internet. Klicka på den här länken för att hitta mer detaljerad information. Istället för att kunna ha båda sidorna uppe samtidigt.  Det leder till att hon tycker att det tar längre tid och väljer istället att anteckna på ett block. 

Datorerna räcker inte till

Det finns endast en datasal och några få datorer i biblioteket på Sturegymnasiet. Datorerna räcker oftast inte till en hel klass eller så är de inte tillgängliga. Föredelen med en Ipad är att man inte kommer efter i skolarbetet. Finns det inte datorer kan man altid använda sin Ipad, vilket Emma Eliasson tycker är perfekt.

- Det är smidigt att man kan ta med sig den enkelt överallt också, säger Emma Eliasson.

Engagerade lärare

Vet alla lärare hur man använder en Ipad på bästa sätt? Vissa av lärarna är engagerade och positiva till att använda en Ipad, medan några fortfarande vill hålla sig till endast böcker och valt att inte fokusera lika mycket på Ipaden.

- Några av lärarna är väldigt insatta, de ber oss att ta med Ipaden till varje lektion, säger Wilma Jacobsson.

Andreas Thåström tycker att det varierar från lärare till lärare beroende på hur mycket de vill använda Ipaden som läromedel.

- Alla lärare är väl inte jättebra på att ge tips om hur vi kan använda Ipaden, men speciellt media lärare ger bra tips, säger Emma Eliasson.

Hemsidor på nätet och är två hemsidor som används flitigt av eleverna.

- Fronter är en hemsida som lärarna väldigt gärna vill att vi ska använda och där ligger oftast våra uppgifter, säger Wilma Jacobsson.

- Jag tycker att vi använder surfplattorna mer än förväntat och det är smidigt att ta upp fronter på Ipaden för att kolla uppgifter som vi ska ha under lektionen, säger Andreas Thåström.

Da Vinci


Da Vinci eleverna fick var sin Chromebook. Chromebook är en dator där i princip allt i den är uppbyggt av google Chrome. Det är en jobbdator där du enkelt kan skriva till exempel grupparbeten via internet. Eleverna fick datorn då Kattegattgymnasiet skulle renovera sina datasalar.

-  Datorn är bra för att den är otroligt enkel att göra arbeten på och även grupparbeten. Man kan även arbeta samtidigt på samma dokument och se exakt vad den andra skriver, säger Felix Bengtsson, årskurs två elev på Da Vinci.

Chromebooken är smidig och eleverna slipper släpa runt på alla böcker i väskan. Datorerna är som sagt gjorda av Chrome och måste därför alltid vara uppkopplade på ett Wi-Fi. Det finns gott om i hela Sverige men alla fungerar inte så bra.

Inte bara skrivande på datorerna

Det är nämligen så att eleverna inte bara skriver i datorerna eleverna har sin  matte, fysik, kemi och alla deras ämnen i datorn. De har sina skolböcker i datorerna. I vissa ämnen har de fysiska block som de skriver på för hand men i de flesta ämnena så antecknar de på sin Chromebook.

Nu tror många säkert att ”barnen” sitter och leker med dem på lektionstid men enligt Felix Bengtsson och många till så gör de inte det.

-  I kurserna som vi går har man inte tid att leka, man måste koncentrera sig på lektionen och inte leka runt, säger Felix Bengtsson.


Det negativa med datorerna

Det finns så klart en avundsjuka bland de andra klasserna på skolan som inte fick någon dator. Även det att datorerna har hög stöldrisk då det kan vara svårt för Da-Vinci eleverna att alltid hålla koll på var man har sin dator.

-  Grejen som stör mig med datorn är att man alltid måste vara uppkopplad på skolans nätverk för att kunna använda datorerna och skolans nätverk är inte så snabbt så det kan stanna lite och bli lite långsamt, säger Felix Bengtsson.



Eleverna som går Da Vinci har även fått varsin läsplatta. Dessa plattorna fick de i ettan. Läsplattan ska inte varit någon höjdare då den ofta gick sönder och krånglade. För att arbeta med plattorna skulle man även med dem vara uppkopplad till skolans nätverk.Ddet var bara det att till varje person jag frågade sa de att plattorna inte kunde ansluta till skolans nätverk.


Eleverna blev oerhört glada när de fick reda på att de skulle kunna byta plattorna mot datorer.


 noun \ˈsan(d)-ˌwich, ˈsam-; dialectˈsaŋ-\

1a: two pieces of bread with something (such as meat, peanut butter, etc.) between them

b: two or more cookies, crackers, or slices of cake with something between them

A single piece of bread is what English-speakers call an open-face sandwich (such a creative name, I know) or, if one wants to be fancy, a tartine, pronounced tahr-TEEN.

Now I realize that isn’t correct, warranted, polite, appropriate, or otherwise necessary in any capacity for me to claim that Swedes don’t eat sandwiches. They eat smörgåsar, which translates literally to ”butter goose”, stemming from the practice of plucking the floating bits of butter out of the churn and spreading them on bread with other toppings.

When I first arrived in Sweden I was at a weekend camp with AFS, the organization I am here with. The first morning there was a long line (there’s some sixty of us) for breakfast. I was somewhere in the middle, and I asked what we were having. Sandwiches was the answer. I thought, ”Sandwiches for breakfast? Ah, whatever, I like sandwiches.” As I got to the front of the line I looked around at other people’s plates, and I thought, ”Where are the sandwiches? They said we were having sandwiches. I see pieces of bread with cheese and jam on them, a fortified bagel of sorts.” We weren’t having sandwiches; we were having ”smörgåsar”, or ”mackor” as they are known less formally.

As an American making and eating a smörgås the first time, for breakfast no less, was an absolute rush. The only time we eat a single piece of bread or like food stuff is when we have toast, which is often topped with fruit jam, peanut, or cinnamon and butter.  No meat goes on toast, because if you put meat on toast generally one makes another piece of toast and put the second piece on top, which just makes a toasted sandwich.

One thing I noticed with the Swedish smörgås was their stripedness. That is, all of the toppings on a smörgås do not span the entire length and breadth of the smörgås. One might put cheese on the first third, meat on the second, and veggies on the last. This sort of sandwich-building is completely unheard of in the States. That doesn’t mean it’s ”incorrect” or ”inferior”, just different. I guess in the States we want to taste everything in every bite.

Swedes don’t eat sandwiches. They eat smörgåsar.



Sturegymnasiets skolmat får topp-betyg

Att mätta hungriga skolungdomar är minsann inget enkelt. Kraven för mattanterna är höga då de måste se till att alla elever är mätta och belåtna efter sin vitelse i matsalen. Men de ska också få verksamheten att fungera smidigt, inte minst sagt för deras skull, men också för elevernas. Genom enkäter till 15 elever granskas arbetet bakom Sturegymnasiets matsal.

 Under de senaste åren har man sett fler artiklar och reportage om den dåliga skolmaten. Men på Sturegymnasiet ser man knappt en ledsen min. Två tredje delar av de tillfrågade tycker att skolmaten är god och det är även samma antal som återkommer för att äta maten varje dag. Detta är dubbelt så mycket än om man jämför med Ungdomsfullmäktiges enkätundersökning från Göteborg där endast 33 procent av eleverna tycker om maten.


En av frågorna som ställdes var om eleverna hade någon favoriträtt. Rätter som ofta framkom som svar var couscouspytt, quorngratäng och wok med vitlökssås.


Elevernas idéer och förslag

Men eleverna fick även lämna en del förslag för att underlätta funktionaliteten i olika delar av matsalen. ”Salladen borde komma mer separerat och köttet/fisken borde komma tidigare”, skrev en av eleverna. Vid tillbehörs-bordet finns för tillfället diverse kryddor, smör och knäckebröd. Men det finns dock några som reagerar på utbudet. ”Kanske någon sorts juice eller efterrätt”, skrev en av dom. Men det finns även fler förslag som pålägg, mjuk bröd eller kryddorna på borden istället för en gemensam plats.

 Växelvis stökigt

En stor del av eleverna upplever att det många gånger kan bli stökigt i matsalen”Det är lugnt vid borden men det är stökigt i kön där man slänger maten”, svarade en av eleverna. Några har lagt märke till att det besvärliga stöket inte sker varje dag och uppstår vid olika tidpunkter.

 Kajsa-Stina Yström

« Older Entries